Tjoho!

Den här killen blev schampion i Västerås i helgen och kan nu titulera sig SCh GP Niffers Anakin. Alla papper är ivägskickade, så nu måste matten försöka få till en bättre bild att skicka till årsboken.

Long time...

Det var ett tag sedan sist, och det har ju faktiskt varit en utställning sedan dess. Kallhäll norr om Stockholm var platsen, och det var en rolig dag. Anakin och Gullan (Ivrigs X-Girlfriend) fick cert och Anakin blev BiS Pet 4.

Anakins barn blir verkligen lika honom. Här är vår senaste påläggskalv Ivrigs Yamayca, 2,5 månader, som ser ut att kunna bli ganska bra.

Här hemma är det lungt på marsvinsfronten. Inga nya kullar förrän till våren och alla är friska och trivs med sina burkompisar. 16 marsvin är en ganska lagom skara att ta hand om.

En toppenhelg!

Jag fick lite hjälp av min systerdotter Minna, 2 år, inför utställningen i Brändåsen i helgen. Anakin blev så fin att han slog till och blev BIS pet 1! I ras fick han 88p. Whippet fick 87p och X-Girlfriend 88p. Whippet och Gullan blev 4/8 av uppfödargrupperna. Det känns som revansch efter förra skitutställningen!
Svealand hade som vanligt ordnat en jättetrevlig utställning! Både jag, Alice och cockrarna bodde hos syrran och hade det mysigt värre. Som grädde på moset blev våran varghund BIS 3 på vinthundsklubbens utställning i Vallentuna på söndagen. Första officiella för henne!
Vädret var dessutom strålande hela helgen!

Y-kullen & Järboutställning

Yoycelyn & Yamayca

Jag måste erkänna att jag var lite extra orolig när det var min älskade Gerd som stod på tur att få ungar, men allt gick tack och lov bra. Förutom att den minsta honan dog efter ett par dagar, trots att jag matade henne. Tre honor blev det alltså, och en är saffron! Sacka om att jag blev förvånad när det satt en liten guling och plirade i buren! Så söt!

Vi har varit på utställning i Järbo också, och alla våra djur fick 87 p, förutom Vagabond som satte bottenrekord med 82 p och jag fick för andra gången rensa tårkanalerna på en utställning (första gången var när Loretto dog). Inte för den låga poängen utan för det som sades och med vilken ton kritiken levererades. MEN NU GLÖMMER JAG DET OCH BLICKAR FRAMÅT! För övrigt var det en mycket trevlig och rolig utställning där det gick extra bra för mina "polare" Gisela, Catharina och Rosa som fick superplaceringar! 

Förluster

Jodå, kära gamla Alf fick satinsjukan tillslut, nästan fem år gammal, och hans kompis Rut som bara var skinn och ben (äggstockscystor) och lika gammal fick göra honom sällskap över regnbågsbron. Även Sune och Copyright hängde på. Sune hade diarré som inte gav med sig och tynade i stort sett bort framför våra ögon, och Copy som har varit dålig ett längre tag började låta som ett helt tröskverk när han andades. Det är verkligen inte kul att vara den som ska bestämma över liv och död, men ändå skönt att man kan förhindra onödigt långt lidande. Gamla älskade skruttarna, vad de kommer att saknas.

I morse låg Yohannes död i sin bur också, bara 3½ år gammal. Det såg ut som att han dött i sömnen. Han har inte visat några som helst tecken på sjukdom, ändå blev jag inte jätteförvånad när han var död, för på något mycket märkligt sätt har jag känt på mig det.

Sov i ro allihopa!

Farväl

Hela fyra marsvin har fått vandra vidare. Fyra skröpliga och sjuka gamlingar som förhoppningsvis har det bättre där de är nu. Men det är tungt och tomt för mattarna. Skriver mer när ork finnes. Tills dess får ni hjälpa mig att HATA satinsjukan!

Utställning i Sorunda

"Ankan" heter sedan i lördags GP Niffer's Anakin! Det blev även en BiS pet  5- placering för honom!

X-kullen är här!

 Hane 95 g, hona 49 g, hane 90 g

Har den vänstra hanen crest??? Eller är han bara lite "vattenkammad" sedan livmoderlivet?

På dygn 68 föddes denna ojämna kull med två stora hanar och en liten hona. Jag kom precis innanför dörren när honan tittade ut. Trots sin litenhet är hon pigg, så hoppas hoppas... Hela kullen är väldigt rörlig och är överallt i buren. Hanarna har käkat maskrosblad redan. Tyvärr så la kamerabatteriet av efter två fotoförsök, så  jag hann inte få några bra bilder. Tycker att alla ser ok ut so far, aningens långa i typen kanske, men bara aningens. Och ingen satin! Det finns inte mycket satiner bakom, men man kan ju aldrig veta.

Namn har de i princip fått, men jag måste suga lite mer på dem innan de utdelas på riktigt.

Semestergrisar

Vi har haft besök av ett par marsvin medan deras människor varit på resa, och jag passade på att fota lite.

Ivrigs Molle, Lorettos son.

Brodern Ivrigs MiniMorris som är en helt vanlig nonselfgris och som blivit BiS 3 i petklass.

 Ivrigs Rebecka som har ett cert.

 Och nu över till egna marsvin. Det här är Heaney, som får allt mer "eyeliner" runt ögonen. Jag har aldrig sett det på en pe golden förut, och jag har aldrig gillat det på typ creamar och liknande som kan få så, och jag gillar det inte på golden heller. Jag antar att det är en vanesak.

Ivrigs Whippet växer så det knakar. Tyvärr har nosen växt lite väl mycket på längden på sistonde... Appropå pigment så har hon ärft sin fars sådant och är riktigt ljus och fin. Hoppas att hon inte blir för ljus i pälsen bara.

Atlas

Hittade en gammal bild på Atlas när han var bäbis. Han är vår förstfödde tillsammans med systrarna Ally (som dog i sviterna efter urinsten) och Anja (som såldes). Han är fortfarande lika söt, och dessutom ett riktigt charmtroll. Nu har han fått en andra chans att tillverka små petbarn (försök nr 1 blev fruktlöst hemma hos Ixias), men det är ännu osäkert om han lyckats då det kan hända att jag precis missade ev ombrunst på honan, så det är bara att vänta på ev. nästa brunst för att veta. Annars blir det rasbarn för den aktuella honan (Ivrigs Rebecka) som inte längre är i vår ägo, men som just nu är här på semester och ev parning.

Sune 5 år!

Idag fyller ett mycket älskat marsvin år, nämligen Starlight's Golden Sunshine "Sune"! Hon är mysig och gosig och väldigt tam, dessutom har hon varit en superbra mamma. Hon är ett sådant marsvin som sticker ut och som man genast lägger märket till trots att hon huserar med ett gäng som ser ganska lika ut (för ett otränat öga i alla fall ;)) Hurra för Sune! Hon ska få något extra smaskigt idag!

Utställning igen

Bäst på utställningen utanför Eskilstuna igår gick det för Anakin som fick 88p och CK, resten vill jag helst glömma. Efter lunch var jag domarsekreterare åt en av de polska domarna, och det var lite annorlunda... men kul. Det är roligt att få se alla fina marsvin lite mer ingående än vad som blir om man bara går runt och tittar. Bland annat var det en gudomligt söt agoutifärgad texel (!) jag gärna hade smugglat ned i min egen transport ;) Nu blir det utställningspaus i hela två månader.

Blomster

När Carl-Johan dog så grävde jag ner honom tillsammans med en näve ringblomsfrön, och i går när Loretto begravdes fick han solrosfrön med sig. Det ska bli en ny rutin! De får sin "plats" lite på måfå inom ett litet område i skogen, så det kan vara trevligt om det växer upp en alldeles egen sorts blomma ur ett alldeles speciellt marsvin.

BiS-placering för Gerd!

Gerds nya rosett till höger.

Jag skulle såklart ha fotat Gerd med sin BiS 5- rosett, men det kom jag inte ihåg förrän hon satt indränkt i vircon åter i sitt hem, så det får bli en bild med Gerd i bakgrunden. Det är verkligen otroligt kul att fler än jag tycker att bisonoxen Gerd är fin! Hon fick full pott på både ögon och öron och bra poäng och beröm för sin färg, mm. Jag är övernöjd!


(Nu när jag gluttade på bedömningssedeln fick jag en liten misstanke om att jag kan ha skrivit weight istället för width när jag var dommarsekreterare... ops... )

R.I.P GP Imargos Loretto

Här tog Loretto sitt sista andetag, tre år och en vecka gammal.

Igår somnade Loretto in i min famn efter inte mer än två timmars "sjukdom". Jobbigt nog hände det här när vi var på utställning. Han var i kanonform och hur pigg som helst när jag lämnade honom i transporten efter lite pyssel, och en halvtimme senare låg han på rygg. En sådan varm dag är ju första tanken att det är värmeslag, och han svalkades av. Efter en stund började han visa symptom på hjärnblödning, och efter det blev magen lite väl stor plus att han började dregla och lukta illa. Han ville inte svälja och han verkade ha ont plus att han under hela tiden haft mindre kramper. När det inte verkade som att det fanns något att göra mer för honom gick jag undan och satte mig med honom i famnen, så som han gillade att ligga och mysa, och efter ett par minuter dog han. Så sorgligt.

Han gillade att åka på utställningar, han gillade sin transportbur och älskade verkligen den goda maten han fick i den, så han fick avsluta sitt liv on the top.

Sov gott! Du var en riktigt speciell gris för mig.

Nostalgi 2

De tre småpluttarna på bilden är Gerd, Greta och Henna. Tänk vad stora och fina de blivit! Två är schampions och två är guldpetar! Och en är nordisk mästare i gurkätning ;)

Nostalgi

Satt och surfade runt på nya smf-sidan. Här är en länk till resultaten från den första utställningen vi var på utanför Norrtälje, i Älmsta år 2007. Vilken härlig dag det var! Utställningen var utomhus och vädret var helt perfekt. Vi hade ett enda marsvin med oss, och det var SCh Ixias Alf, som på den tiden bara hette Alf. Som van hundutställare fattade jag inte riktigt varför ingen ville se hans papper och varför vi fick frågan "hade ni bara ett marsvin med er?" I bilen hem noterade Alice att det satt ett klistermärke på bedömningssedeln, och när vi slutligen förstod att vårat marsvin fått ett cert skrattade vi nästan ihjäl oss. Alf blev ju faktiskt Bir-r med cert! Och fick stå en liten stund på finalbordet. Med oss hem fick vi två superunderbara selfhonor från Ulle, och på den vägen är det...

Knubbisen

Idag fyller Whippet en vecka, och hon gör verkligen inte skäl för sitt namn då hon är allt annat än smal och spenslig. På en vecka har hon gått upp 62 gram (eller egentligen 72 gram på sex dagar eftersom hon gick ner först), så nu väger hon 183 g. En riktigt liten stor knubbis med fri tillgång på mjölk och massa gott utifrån. Jag har varit lite fundersam på om hon kanske fått syrebrist och därmed någon skada på hjärnan när hon föddes eftersom mamma Zazoo var förstföderska och Whippet så stor. Hon är nämligen superlätt att plocka upp! Det finns inget flyktbeteende alls, och det vet ju alla som haft marsvinsungar att de ganska snabbt blir som små silverfiskar i buren när man vill ta upp dem. Men... nu tror jag faktiskt att hon helt enkelt är mätt. Hon ser så ut. Mätt och nöjd med rund mage. Och så himla lik sina föräldrar. Love!

Ivrigs Whippet

Visst är hon söt!

More to come

För ett och ett halvt år sedan köpte jag in en supersnygg hane, Copyright, som ursprungligen kommer från Danmark. Sedan dess har han utan framgång fått para olika honor tills för ett halvår sedan då Cao levde rövare i honflocksburen och jag föste ihop henne med Copy. Frid och fröjd, förutom att Cao har brunstat med jämna mellanrum och då har det ju varit lite livat. Jag väger marsvinen minst varannan vecka och har noterat att Cao har gått upp lite, men sist när jag städade burarna och jag lyfte henne så var det ju bara ett faktum att "här har vi en dräktig hona". Hon går upp lite varje dag och det är ingen tvekan om att hon är dräktig! Kul! Nu håller jag alla tummar jag har för att bäbisarna ska bli ett mellanting av två ytterligheter. Copy har extremt brett huvud och Cao är snipig. Båda har annars jättebra öron och ögon. Cao har dålig underfärg och Copy bra. Båda är lite mörka för min smak, men... Även om det inte blir någon avkomma för utställning så är det definitivt avelspotential på pappret. Kanske är jag lite väl negativ nu... klart det blir utställningsgrisar om allt går bra!

Utställningen i Jädersgården, Eskilstuna

Så här gick det:

SCh Ivrigs Gerd 88p CK
Niffers Anakin 87p
Ivrigs Molle (skinny jr) 88p
Ivrigs Rebecka 88p Cert
Imargos Loretto BiS pet 2
Ivrigs MiniMorris BiS pet 3

Rebecka, Molle och MiniMorris bor ju hos en annan familj, men jag hade fixat dem innan och var fram tills i söndag ägare till alla. Pojken i familjen ville så gärna köpa Rebecka (han har haft henne sedan hon var bäbis), och trots att jag verkligen gillar hennes extriör så har hon på tok för ljus underfärg, så jag har inte varit helt säker på att jag ville använda henne i avel. Hur det blir med de två småkillarna får vi se, men jag hoppas de får stanna hos familjen där de är födda (jag tror inte de kan släppa dem). Hursomhelst så var det en mysig och trevlig utställning! Och så gick det bra för Essingeborna Ivrigs Henna och Ivrigs Greta också! Förutom höga poäng och cert och silver så glänste de både i gurkätning och rejs!

Whippet

Så här såg Zazoo ut i går, och jag befarade att det skulle vara en bamsebäbis i magen (men lugnade mig själv med att tänka att det var tre.) Det var en bamse, men det gick bra! Så nu har vi den här lilla selfhonan som heter Whippet.

Födelsevikten var 121 gram och redan efter någon timme började hon dia och knata runt. Hon har verkligen de bästa förutsättningarna för att få en bra uppväxt, fast ett syskon hade ju varit kul förstås.

Kommande bäbisar, utställning och marsvin

Jag tar tillbaka det där om att Zazoo nog bara får en unge! Nu har hon på två dygn ökat mer än hundra gram, och det känns som att det är flera där inne. Så härligt med sparkande bäbismage!

I helgen är det utställning i Eskilstuna och min "bästis" Lotta och hennes barn hänger med med sina marsvin (som egentligen är mina). Så kul! Sammanlagt blir det sju marsvin att ställa. Förhoppningsvis får jag med mig en ny liten gris hem också, lilla Heaney . Om hon bara ärver en liten del av sin fars fina utseende så är jag nöjd! (Försökte länka, men det gick inte.)

Här är platsen

Vid den här stenen begraver vi våra marsvin.

Zazoos mage

Idag tror jag att Zazoo är på dygn 66 av sin dräktighet, och jag gissar att det bara finns en unge där inne, för det är det jag kan känna. Hoppas verkligen att det inte är en bjässe! Hon har inte gått upp särskilt mycket i vikt, typ 200 gram bara, men fogarna baktill har öppnat sig, så alla tecken tyder på att det blir bäbis snart. Längtar!

R.I.P Carl-Johan

Igår morse var det något som inte stämde när jag kom med maten. Carl-Johan saknades, och han är den som tjuter högst och sätter fart på alla andra. Han låg platt som en pannkaka på burgolvet och jag utgick ifrån att han dött. Jag gav maten och efter det tog jag upp C-J. Det visade sig att han hade lite, lite liv kvar i sig, så jag satte mig med honom i knäet i väntan på döden. Jag tror att han dog flera gånger, men han ville verkligen inte dö. Efter fyra timmar började han dregla och rycka i kroppen, så då tog jag mig samman och hjälpte honom att vandra vidare. Aldrig har jag gråtit så mycket över ett marsvin, men C-J var så himla speciell för mig. Det kändes ändå skönt att få ta ett ordentligt farväl. Nu ligger han begravd brevid sin bror Carl Jan.

Lite av varje

Jag såg precis att Loretto kom på plats 24 i Pet of the year! Bra tycker jag!


I helgen var det utställning i Järbo. Väldans kul var det trots att poängen i ras var rekordlåga. Jag hade hoppats på ett cert till Anakin, men nej. Han blev tvåa i sin petklass och fick ett silverkort! Loretto hade äntligen marginalerna på sin sida och vann sin stenhårda klass och blev BiS 3. Kul!


Zazoo är dräktig med all säkerhet, och den här gången flyttar jag henne inte en centimeter från där hon bor nu, dvs med Anakin. Blir hon omparad direkt så gör inte det någonting.


Nu finns det maskrosor! Marsvinen skriker efter mer och mer och mer! Men bladen är än så länge små och inte så många, så mycket pipande blir det.

Läget

Gerds "skorv" är helt borta nu! Mycket skönt för mattens psyke! Jag har sänkt temperaturen till ca 17 grader där honorna bor så att de inte ska få värmeslag. Zazoo verkar vara dräktig igen vilket är superkul, så nu hålles tumme för att det ska gå bättre den här gången! Annars är allt som vanligt. Fast förresten, jag såg små bäbiskirskålsblad igår! Längtan efter att plocka grönt till smågrisarna är stor! Liksom längtan efter vårens och sommarens utställningar!

Rapport från helgens bravader

Det har varit utställning i Brändåsen igen, och jag älskar det eftersom min syster bor bara en kvart därifrån. Den här gången fick jag inte bara träffa syster, svågern och älsklingsbarnet systerdottern, för även svågerns bror och mina två bröder var med. Så mycket mys och så mycket god mat! Jag vaknade alldeles för tidigt på utställningsdagen, så jag åkte till bygdegården redan vid sju och kokade kaffe och gräddade frallor :). Incheck gick inget vidare för Gerd, för hon var flagig vid båda öronen (och det hade jag inte sett!) så hon fick inte vara med. Jag tror inte att det är svamp eller något annat läbbigt, utan att det beror på att hon har himla tät päls och fått temperaturen i rummet höjd med ca tio grader sista veckorna. Hon och hennes gäng har haft mellan tolv och femton grader i vinter, men nu har vårt värmesystem lagats så att man kan gå naken där utan att frysa. Hade det varit något "farligt" skulle inte något av mina marsvin fått komma in på utställningen. Det var helt galet många som fått ringorm nämligen, så det var mycket noga och mycket prat om det. Blä! Hursomhelst så fick Anakin cert, Sissi bra bra kritik och framgångarna i pet lyste med sin frånvaro. Jag skrev åt ena petdommaren större delen av dagen och det är verkligen helt sjukt vad mycket bra petdjur det finns! Nyss anmälde jag till både Järbo och Eskilstuna!

Henna BIS 2

Bilden på Henna är snodd från Norrorts sida.

Fantastiskt kul att få rapport om att Ivrigs Henna blev BIS 2 på Norrorts KM! Stort grattis till Sellerholmarna!

Motgångar

Dräktiga Zazoo har under lite mer än en vecka haft lite småblödningar, men i går var det ganska mycket blod, plus att hon gått ner mer än hundra gram, så hon måste ha kastat kullen. Jag har inte hittat några "rester" i buren förutom ett par blodiga spånbitar. Nu ser hon brunstig ut så det är väl bara att inse fakta. Suck vad trist! Självklart funderar jag på om burbytet är orsaken till detta, men blödningarna hade redan pågått ett tag vid bytet, så jag tror att det som hände hade gjort det oavsett.

Tråk nummer två är att Yohannes "lite trötta" öga plötsligt slagit ut i ett präktigt fattyeye. Ingen fara för livet, men jag hade tänkt att ställa ut honom i vår, men nu blir det inget med det. Fast i maskeradklass kan han ju ställas, och det gillar han!

Nu hoppas jag att det marsvin som bor hos fodervärd får fina och friska ungar den här helgen.

Utflyttare och omflyttade

Igår flyttade Celina och Ullevi, som nu heter Guldnos och Helena istället :D, hem till två lyckliga, mycket väl förberedda barn med påläst förälder. Det är oftast inte så kul att göra sig av med marsvin, men när de hamnar i famnen hos ett överlyckligt barn som älskar det så överväger det förlusten. Så härligt!

Zazoo som är dräktig fick flytta in i honflockburen igår, och det trodde jag skulle gå hur lätt som helst, men tji fick jag för det har härjats där något makalöst och gör det fortfarande. Så fort jag försöker kolla vem som är värst så slutar de att bråka, men Gerd och Sissi ligger rätt högt på listan över misstänkta bråkstakar.

Isskulptur

Det är isfestival i stan och Chokladfabrikens Gisela har skulpterat två marsvin som finns att beskåda i Uppsala stadspark. Jättefina!

Marsvinsmorgon

Vaknade av att någon chirpade och gick in och tog Celina på bar gärning. Hon är verkligen ett otamt marsvin, men hon blir mycket hanterad så jag hoppas det ska bli bättre, men jag tror att en del ligger i generna också. Upptäckte även att både hon och Gerd är brunstiga, och jag måste erkänna att det är frestande att stoppa in Gerd hos hanen, men hon ska ställas i Brändåsen har jag bestämt, så det får vänta. Även Cao brunstar, och eftersom hon bor med Copyright är det livat värre där. Igen. Hans honor blir ju som bekant inte dräktiga.

Välkommen Niffers Anakin!

(Fick inte till någon bra bild, därav storleken.) Han är ganska vild den här killen, och precis som Helena (som han mellanlandat hos en vecka) sa så klättrar han på väggarna emellanåt, men när han är i famnen verkar han känna sig trygg. Han har både nos- och munsvamp, så vi är "tvugna" att umgås rätt mycket framöver då jag tänker smörja nossvampen två gånger om dagen med Cortimyk och tvätta munsvampen med vatten och atamon (eftersom jag råkar ha just dessa grejer hemma). Utöver det ska det bli mycket gos! Han är bara 3,5 månader och har rest så långt. Han väger just nu 826 gram, så han är ju ingen liten plutt.

Gerd BIS 6

Gerd blev BIS 6 i Valbo idag!!! Vår första placering i rasfinal! 90 poäng och strålande kritik, så jag är verkligen mycket mer än nöjd.

För de andra gick det inget vidare vare sig i ras eller pet, men utställingen var mysig som vanligt i Mitts regi.

Fick även med mig min nya danske hane hem, och han är riktigt fin, fast han har ganska mycket nossvamp. Nu ska han trimmas ner och få svampen behandlad så att han kan ställas i Brändåsen i slutet av mars. Egentligen hade jag tänkt sätta honom med Gerd ganska omgående, men nu vill jag ju ställa henne igen. Bild och sånt på den nye kommer, men han ska få landa lite först. Han har ju trots allt varit på resande fot ganska länge.

Nu blir det melodifestival!

Förberedelser

Det är ett tag sedan jag anmälde till utställningen i Valbo, den som jag svor på att inte åka till när jag körde hem från Kallhäll i mörker och halka och med jätteont i gaspedalsbenet. Men jag anmälde ändå och nu visar det sig att jag inte behöver köra själv den här gången! Otroligt skönt! Det blir fyra marsvin som ska ställas varav tre ska trimmas, och hör och häpna så är de redan trimmade en gång i veckan sedan förra utställningen. Det är Enso, Sissi och Gerd som ska ställas i ras och så ställer jag Gerd och Loretto i pet. Jag får även hem min danska hane då, så oj vad jag längtar!

JumJums Yohannes

Jag älskar mitt marsvin Yohannes! Han är så himla gullig, och ju äldre han blir desto mer hängläpp får han. Han ser ut som en förvirrad rumpnisse, typ. Tyvärr har jag inte lyckats få någon bra bild på hans förvånade uppsyn, men här kommer en suddig. (Det ser ut som att han har fattyeye, men det har han inte, utan bara lite "trött" nedre ögonlockskant.)
Och här kommer en favorit i repris; Yohannes som julskinka i Västerås 2009. Han vann maskeradklassen!

Pumpa

Jag: -Varsågoda Marsvinen! Här får ni pumpa som jag odlat själv och som jag med möda styckat upp i små fina bitar åt er. Gott va!
Marsvinen: -Va!? Kallar du det här för mat?! Vi vill ha MAAAAT!
Och så fortsatte de att tjuta och att skaka galler. Tacksamt... Fast i stora honburen blev i alla fall fyra glada och åt min fina pumpa, och de andra äter också nu när de insett att det inte blir något annat. Fast Atlas och Carl-Johan är fortfarande sura och så där vrålhungriga som bara marsvin kan vara.

Själv ska jag äta en kopp pumpasoppa nu och senare kanske det blir en dinkelmacka med pumpamarmelad, och så måste jag fundera ut vad jag ska göra med den halva pumpan jag tryckt in i kylen. Tur att jag bara behöll en pumpa (8 kg) för eget bruk när det bara är jag själv som tycks uppskatta den.

Gerd, min älskling

Äsch, nu måste jag tillslut inse att Gerd inte är dräktig, och det är så himla trist! I väntan på vår nye danske hane så dammar jag av henne och så blir det utställning i pausen. Det råder verkligen hanbrist här. Copyright gör just nu sitt femte försök att få till det, men det är nog bara att inse att han inte är så särskilt fertil. Nu är det Cao som har den äran att umgås med den supermysiga Copy eftersom hon var så himla bråkig med sina damkompisar. Blir det något så blir det något. Cao har brunstat, blivid parad, men utan "propp", så inte vet jag...

Det skulle vara så himla kul att få en fin unge undan Gerd! Hon har ju fått en kull, men hon och Yohannes är uppenbarligen ingen bra kombo i verkligheten, då alla fyra ungarna kom ut med alldeles för ljus färg och öronveck.

Men, som sagt, nu är det trimning på Gerds schema.

Nytillskottet!

Här har ni SunQuicks Zazoo!

Hon kom hit i söndags och verkar vara ett riktigt charmtroll.

Marsvinsparty på en torsdag

Marsvinen får kalasmat idag. Kruskakli med rivet äpple och riven röd och grön paprika.

Gerd, Sune och Sissi

Zazoo och Enso

Carl-Johan. Hans kompis ville inte vara med på bild.

Yohannes och Atlas

Brorsan och Loretto

Satin (ett lite babbligt inlägg)

Nu har jag tänkt på det här med satiner och satinsjukan i flera dagar. Det finns satiner bakom ALLA mina self och cr goldens, men det är bara två som jag nu vet är bärare av satingenen, och det är Sunset och Kenny. De tas ur avel. Eftersom Kenny är bärare kan ju båda hans föräldrar Sune* och Yohannes vara det. Yohannes har aldrig lämnat satin (har lite satiner bakåt), och Sune vet jag inte. Jag har sett satinsjukan på nära håll, och det är ingen vacker syn! Det går inte att garantera att det inte kommer att födas satinmarsvin här, men alternativet är att byta ras och det vill jag inte. Så vad händer då med de eventuella satinerna som dyker upp? Just nu tycker jag att det känns bra att man kan ställa ut de man får registrera, som en mjuk övergång till att de förbjuds, för det är ju trots allt inte alla satiner som insjuknar tidigt, eller alls (?),och då vill man ju att de ska ha ett så bra liv som möjligt, och jag tror att det är kul för grisarna att åka på utställningar. Vi kommer inte att sälja några satiner, så de får stanna här. Målet är såklart att det inte ska födas en enda, men vad gör man om man får en kull med 6 st tillexempel (ganska otroligt iofs). Tar man bort dem direkt då eller skaffar man sig en liten satinstuga och avlivar efterhand de ev. visar symptom? Hemsk tanke!
Det kommer att ta lång tid att avla ut den här genen...

*pensionär

Kallhäll

Söta GP Ivrigs Henna (ägd av "Sellerholmarna")

Kul med utställning igen (förutom bilåkandet eftersom jag har skitont i benet). För första gången hade jag lyckats trimma ordentligt också! Äntligen! I pet gick Enso och Loretto i samma klass och båda blev 2:a och 1:a i både pet 1 och 2. Loretto fick 91p i båda och den som slog honom (med liten marginal) fick också 91 och blev Bis 1 och Bis 2. Enso fick Hp för fina tassar! Och jag som oroade mig för att inte fixat ordentligt. Det som var roligast var att min lilla Sin De Rella II, "Sissi" föll domaren i smaken, så trots att det bara blev en sjua på öronen eftersom hennes ömma moder tvättat bort en ganska stor bit på det ena så fick hon 89p och cert och strålande kritik. Nöjd matte! Trots att jag svor på att aldrig mer köra i mörker och halka med jätteonda benet så tänker jag nog ställa henne i Valbo i februari också, för det skulle vara himla kul att höra vad en annan domare säger. Jag kan ju åka tåg och buss.

Med hem fick vi SunQuicks Zazoo, en söt de goldenhona på 5 månader som kommer från Dannmark, men som bott hos Linnea ett tag.

Ping och trim.

Förlåt, jag pingade fel och pingade den här bloggen när det egentligen var min andra blogg jag uppdaterade.

Därför måste jag väl skriva något nu!

Det är lätt (för ett tränat öga) att gissa vilka marsvin som ska på utställning i helgen, för de går liksom runt och glänser i sina respektive burar. För första gången tror jag att jag kan hiva upp mina djur på dommarborden utan att skämmas för dålig trimning. "Hemligheten", som inte är någon hemlighet eftersom alla redan vet om det (jag har bara inte praktiserat det förut...), är att börja i tid och att låta trimmandet ta sin tid.

Harlequins!

Det är så himla häftigt att Gisela och Hugo på Chokladfabriken fått harlequinungar! Jag tror aldrig jag sett någon i verkligheten, så det ska bli himla kul att beskåda underverken (vilket jag tänkte göra innan vi rullar iväg till utställningen i Kallhäll på söndag). I jämförelse med alla roliga teckningar som finns känns det ju aningen tråkigt att harva på i goldenfåran, men för mig finns det inget finare än en vältypad self. Gärna Pe Golden :)

Nyårsbestyr

Imorgon ska lilla Rebus flytta hemmifrån, så nu är det dags för bad och kloklippning. Shampot på bilden här så jädrans bra tycker jag. Marsvinen blir inte bara superrena, utan också supermjuka av det. Dessutom får de behålla sin goda marsvinsdoft eftersom det är oparfymerat. Tyvärr så trodde återförsäljaren att tillverkaren lagt av. Synd i så fall!

Gerd närmast kameran och ungen Unik bakom. Mamma Sunset är påväg in till den andra burdelen. I högra hörnet sitter Sune och upp ur höet sticker ungen Ullevi. I vänstra hörnet skymtar ungen Unicorn.

Idag är det beräknat för Gerd att få sin kull, om hon nu blev dräktig när hon blev parad första gången. Visserligen har hon gått upp i vikt på sistone, men om hon är dräktig är det minst två veckor (16 dagar) kvar. Minst! Tredje gången gillt för Copyright att få till det, så hoppas, hoppas att det blir en liten copygerdunge tillslut! Men det går inte att känna något än.

En vecka kvar till årets första utställning! Jag känner mig redan nöjd med trimningen och jag längtar verkligen! Hoppas vädret blir okej att köra i bara.