Senaste nytt

Nya kullen växer och frodas. Jag tycker att de är tidiga på att anamma vanlig mat (att typ stå vid burkanten och pipa när det är utfodringsdags), men så är det också den största kull som fötts här, och då kanske det är tvunget att äta vanligt utöver mammans mjölk. Färgmässigt ser alla (utom möjligtvis minsta pe hanen) riktigt bra ut, öronen verkar lovande (de har ju en mamma med toppenöron) och typen är fin på alla utom en.

Idag har jag städat ALLA burar. Pust och stånk och många svettdroppar! Men oj så otroligt skönt att det är gjort. Dessutom klippte jag klorna på alla utom Galaxy och hennes bäbisar. Jag borde få guldmedalj, visst!?

Lite kul just nu är att gulligaste Clementin blivit smärt och smal (daglig motion och nyttig men kalorifattig kost har gjort susen), så kanske äntligen att det är dags att hon kan få en kull. Hon är ju så otroligt fin och så makalöst rar att jag inte vet om jag vågar riskera att hon kanske stryker med om hon blir parad. Jag funderar vidare på det...

Satin/Self...

Eftersom jag inte ser någon Satin i kullen så kan det ju heller inte finnas någon... Jag har kollat kullar på nätet, jämfört med mina egna stora och hållit bäbisarna under lampa, men det enda jag kommit fram till är att jag måste lita på mitt egen omdömme. Alltså är det en ren selfkull! Hur som helst så är det en pigg liten skara vi fått. Jösses vad de kan kuta efter mamma!

Nu är det vägnings- och fotograferingsdags, så vidare rapport med bildbevis kommer. Namn är klart i stort sett (om inte Alice protesterar högt när hon kommer hem på söndag).

Första!

Jag tyckte att det kunde passa bra att köra igång med marsvinsbloggeri just i dag då den allra första goldenkullen kom! Fem fina bäbisar blev det, två Pe och tre De, en hona och resten pojkar (hade förstås hoppats på en annan könsfördelning...) och de väger mellan 58 och 101 gram. Någon kan vara satin, men mitt otränade öga har inte luskat ut om så är fallet än och jag har inte velat pilla för mycket med dem. Mamma Galaxy skötte det hela galant. Jag tittade till henne innan jag gick ut och då smaskade hon hö och paprika, och när jag kom in en timme senare fanns det en hel hög med smått i buren. (Tyiskt att jag skulle missa det! Jag har verkligen häckat vid buren för att få vara med om själva födseln.) Hon har fortsatt att vräka i sig mat även efter förlossningen och det bådar ju gott. Fast hon pussar ju på småttingarna också.