Nostalgi 2

De tre småpluttarna på bilden är Gerd, Greta och Henna. Tänk vad stora och fina de blivit! Två är schampions och två är guldpetar! Och en är nordisk mästare i gurkätning ;)

Nostalgi

Satt och surfade runt på nya smf-sidan. Här är en länk till resultaten från den första utställningen vi var på utanför Norrtälje, i Älmsta år 2007. Vilken härlig dag det var! Utställningen var utomhus och vädret var helt perfekt. Vi hade ett enda marsvin med oss, och det var SCh Ixias Alf, som på den tiden bara hette Alf. Som van hundutställare fattade jag inte riktigt varför ingen ville se hans papper och varför vi fick frågan "hade ni bara ett marsvin med er?" I bilen hem noterade Alice att det satt ett klistermärke på bedömningssedeln, och när vi slutligen förstod att vårat marsvin fått ett cert skrattade vi nästan ihjäl oss. Alf blev ju faktiskt Bir-r med cert! Och fick stå en liten stund på finalbordet. Med oss hem fick vi två superunderbara selfhonor från Ulle, och på den vägen är det...

Knubbisen

Idag fyller Whippet en vecka, och hon gör verkligen inte skäl för sitt namn då hon är allt annat än smal och spenslig. På en vecka har hon gått upp 62 gram (eller egentligen 72 gram på sex dagar eftersom hon gick ner först), så nu väger hon 183 g. En riktigt liten stor knubbis med fri tillgång på mjölk och massa gott utifrån. Jag har varit lite fundersam på om hon kanske fått syrebrist och därmed någon skada på hjärnan när hon föddes eftersom mamma Zazoo var förstföderska och Whippet så stor. Hon är nämligen superlätt att plocka upp! Det finns inget flyktbeteende alls, och det vet ju alla som haft marsvinsungar att de ganska snabbt blir som små silverfiskar i buren när man vill ta upp dem. Men... nu tror jag faktiskt att hon helt enkelt är mätt. Hon ser så ut. Mätt och nöjd med rund mage. Och så himla lik sina föräldrar. Love!

Ivrigs Whippet

Visst är hon söt!

More to come

För ett och ett halvt år sedan köpte jag in en supersnygg hane, Copyright, som ursprungligen kommer från Danmark. Sedan dess har han utan framgång fått para olika honor tills för ett halvår sedan då Cao levde rövare i honflocksburen och jag föste ihop henne med Copy. Frid och fröjd, förutom att Cao har brunstat med jämna mellanrum och då har det ju varit lite livat. Jag väger marsvinen minst varannan vecka och har noterat att Cao har gått upp lite, men sist när jag städade burarna och jag lyfte henne så var det ju bara ett faktum att "här har vi en dräktig hona". Hon går upp lite varje dag och det är ingen tvekan om att hon är dräktig! Kul! Nu håller jag alla tummar jag har för att bäbisarna ska bli ett mellanting av två ytterligheter. Copy har extremt brett huvud och Cao är snipig. Båda har annars jättebra öron och ögon. Cao har dålig underfärg och Copy bra. Båda är lite mörka för min smak, men... Även om det inte blir någon avkomma för utställning så är det definitivt avelspotential på pappret. Kanske är jag lite väl negativ nu... klart det blir utställningsgrisar om allt går bra!

Utställningen i Jädersgården, Eskilstuna

Så här gick det:

SCh Ivrigs Gerd 88p CK
Niffers Anakin 87p
Ivrigs Molle (skinny jr) 88p
Ivrigs Rebecka 88p Cert
Imargos Loretto BiS pet 2
Ivrigs MiniMorris BiS pet 3

Rebecka, Molle och MiniMorris bor ju hos en annan familj, men jag hade fixat dem innan och var fram tills i söndag ägare till alla. Pojken i familjen ville så gärna köpa Rebecka (han har haft henne sedan hon var bäbis), och trots att jag verkligen gillar hennes extriör så har hon på tok för ljus underfärg, så jag har inte varit helt säker på att jag ville använda henne i avel. Hur det blir med de två småkillarna får vi se, men jag hoppas de får stanna hos familjen där de är födda (jag tror inte de kan släppa dem). Hursomhelst så var det en mysig och trevlig utställning! Och så gick det bra för Essingeborna Ivrigs Henna och Ivrigs Greta också! Förutom höga poäng och cert och silver så glänste de både i gurkätning och rejs!

Whippet

Så här såg Zazoo ut i går, och jag befarade att det skulle vara en bamsebäbis i magen (men lugnade mig själv med att tänka att det var tre.) Det var en bamse, men det gick bra! Så nu har vi den här lilla selfhonan som heter Whippet.

Födelsevikten var 121 gram och redan efter någon timme började hon dia och knata runt. Hon har verkligen de bästa förutsättningarna för att få en bra uppväxt, fast ett syskon hade ju varit kul förstås.

Kommande bäbisar, utställning och marsvin

Jag tar tillbaka det där om att Zazoo nog bara får en unge! Nu har hon på två dygn ökat mer än hundra gram, och det känns som att det är flera där inne. Så härligt med sparkande bäbismage!

I helgen är det utställning i Eskilstuna och min "bästis" Lotta och hennes barn hänger med med sina marsvin (som egentligen är mina). Så kul! Sammanlagt blir det sju marsvin att ställa. Förhoppningsvis får jag med mig en ny liten gris hem också, lilla Heaney . Om hon bara ärver en liten del av sin fars fina utseende så är jag nöjd! (Försökte länka, men det gick inte.)

Här är platsen

Vid den här stenen begraver vi våra marsvin.

Zazoos mage

Idag tror jag att Zazoo är på dygn 66 av sin dräktighet, och jag gissar att det bara finns en unge där inne, för det är det jag kan känna. Hoppas verkligen att det inte är en bjässe! Hon har inte gått upp särskilt mycket i vikt, typ 200 gram bara, men fogarna baktill har öppnat sig, så alla tecken tyder på att det blir bäbis snart. Längtar!

R.I.P Carl-Johan

Igår morse var det något som inte stämde när jag kom med maten. Carl-Johan saknades, och han är den som tjuter högst och sätter fart på alla andra. Han låg platt som en pannkaka på burgolvet och jag utgick ifrån att han dött. Jag gav maten och efter det tog jag upp C-J. Det visade sig att han hade lite, lite liv kvar i sig, så jag satte mig med honom i knäet i väntan på döden. Jag tror att han dog flera gånger, men han ville verkligen inte dö. Efter fyra timmar började han dregla och rycka i kroppen, så då tog jag mig samman och hjälpte honom att vandra vidare. Aldrig har jag gråtit så mycket över ett marsvin, men C-J var så himla speciell för mig. Det kändes ändå skönt att få ta ett ordentligt farväl. Nu ligger han begravd brevid sin bror Carl Jan.