Gerds och Yohannes kull

Cr hona 82 gr, cr hane (med vitt) 77 g, cr hona 99 g och self hona 79 g. Alla pe golden.

Oj vad länge jag väntad på den här kullen efter mina två älsklingar Gerd och Yohannes! Så himla skönt att det gick bra! Igår när jag var inne hos grannen kände jag hela tiden att jag ville hem till marsvinen, och mycket riktigt, där fanns fyra nya små gyllenbollar. Det känns extra bra att ha rutinerade Clementin i samma bur ifall det skulle hända något med Gerd. Inte för att jag tror att det ska göra det, men ändå.

Jag ska erkänna att det inte har varit helt lätt att se kön på dem, och på en har jag ändrat mig sedan igår, men det ser ut som att det är tre honor och en hane. Saken är väl den att en sådan könsfördelning är lite för bra för att vara sann (tyvärr är det ju så...) och jag vågar liksom inte slå klackarna i taket i första taget.

Nu ska det kluras ut namn på Q.

Vardagsbetraktelse

Jag tycker att det är så himla gulligt när ungar börjar dricka ur vattenflaskan!

Överraskning!

Här är kullen jag förträngt. Någon gång i slutet av sommaren fick jag ett infall och stoppade in Yohannes till Clementin, men ångrade mig ganska snart och tog ut honom igen. Clem är en favorit som är gosig och väldigt fin, men hon är ingen ungdom längre, och jag ville inte riskera hennes liv med att ta en kull undan henne. Men... 5/11 föddes dessa två sötnosar. En hane och en hona, båda crested pe. Clementin är mycket nöjd och det är härligt att se henne ta hand om sina små. Hon är inte den mest hängivna mamma jag sett (Sune och Morris, say no more...), men är helt nöjd med situationen och hon pysslar lagom mycket med dem.
Lite läskigt har det varit att burkompisen Gerd, som är dräktig med mindre än tre veckor kvar, ska "smittas" och få sin kull alldeles för tidigt, men hon har hittills förblivit opåverkad. Skönt!
Den andra burkompisen, Sunset, är en blyg tjej som verkligen kommit ut ur sitt skal när ungarna kom. Redan första dagen busade hon och lilla hanen! Jag har aldrig varit med om en mer försgikommen unge!

Utställningshelgen

Gårdagen ägnades på en mycket trevlig utställning i Kallhäll! Väldigt mycket folk var det, så två plan kändes som ett måste, även om det är lite stressande om man ställer både i ras och pet. Nu gjorde inte jag det, men jag hade ju knåpat ihop en liten maskeradkostym till Yohannes och maskeraden var på en våning samtidigt som han skulle bedömmas i ras på den andra. Typiskt nog! Men det gick bra och rasdomaren fick lite extra paus. Ett tag tänkte jag dock packa ihop och bege mig till rasbedömningen, för det kändes fastiskt lite pinsamt att orsaka försening bara för att Ingrid, 39 år, skulle visa upp sitt marsvin i maskeradkostym. Tur att jag inte smet, för Yohannes blev faktiskt tvåa av 27 (tror jag) utklädda marsvin. Snacka om nybörjartur! Men det låg faktiskt ganska mycket arbete bakom. Alice får ta åt sig äv äran förresten, för hon kom med flera bra ideer till utstyrseln!

Rasbedömningen var poänglös och det vart inga klistermärken till våra djur, men rätt bra omdömmen iallafall. Kul med helt nya dommare. Eddie (En Dag) får dock inte följa med på utställning någon mer gång, för han vantrivdes verkligen. Han kanske visste om att han har en väldigt dålig färg...

Med hem kom Obsession Copyright, en mysfarbror som förhoppningsvis kan få blir far till någon kull här. Han är en riktig snygging och hur snäll som helst. Här får han stanna tills han lägger nosen i vädret!

Tillbaka från friarstråt hos Ixias kom vår gulleplutt Atlas. I kanonform! Han var rätt skruttig när han åkte dit efter att ha blivit lite (eller ganska mycket faktiskt) mobbad här. Nu ska det väljas kompis med omsorg, och de nya rutinerna med vägning av samtliga grisar en gång i veckan, plus kraftfoderbyte ska nog kunna hålla honom i Ixiasstandard :).

Nu ställer vi om fokus till Västeråsutställningen!