JumJums Yohannes

Jag älskar mitt marsvin Yohannes! Han är så himla gullig, och ju äldre han blir desto mer hängläpp får han. Han ser ut som en förvirrad rumpnisse, typ. Tyvärr har jag inte lyckats få någon bra bild på hans förvånade uppsyn, men här kommer en suddig. (Det ser ut som att han har fattyeye, men det har han inte, utan bara lite "trött" nedre ögonlockskant.)
Och här kommer en favorit i repris; Yohannes som julskinka i Västerås 2009. Han vann maskeradklassen!

Pumpa

Jag: -Varsågoda Marsvinen! Här får ni pumpa som jag odlat själv och som jag med möda styckat upp i små fina bitar åt er. Gott va!
Marsvinen: -Va!? Kallar du det här för mat?! Vi vill ha MAAAAT!
Och så fortsatte de att tjuta och att skaka galler. Tacksamt... Fast i stora honburen blev i alla fall fyra glada och åt min fina pumpa, och de andra äter också nu när de insett att det inte blir något annat. Fast Atlas och Carl-Johan är fortfarande sura och så där vrålhungriga som bara marsvin kan vara.

Själv ska jag äta en kopp pumpasoppa nu och senare kanske det blir en dinkelmacka med pumpamarmelad, och så måste jag fundera ut vad jag ska göra med den halva pumpan jag tryckt in i kylen. Tur att jag bara behöll en pumpa (8 kg) för eget bruk när det bara är jag själv som tycks uppskatta den.

Gerd, min älskling

Äsch, nu måste jag tillslut inse att Gerd inte är dräktig, och det är så himla trist! I väntan på vår nye danske hane så dammar jag av henne och så blir det utställning i pausen. Det råder verkligen hanbrist här. Copyright gör just nu sitt femte försök att få till det, men det är nog bara att inse att han inte är så särskilt fertil. Nu är det Cao som har den äran att umgås med den supermysiga Copy eftersom hon var så himla bråkig med sina damkompisar. Blir det något så blir det något. Cao har brunstat, blivid parad, men utan "propp", så inte vet jag...

Det skulle vara så himla kul att få en fin unge undan Gerd! Hon har ju fått en kull, men hon och Yohannes är uppenbarligen ingen bra kombo i verkligheten, då alla fyra ungarna kom ut med alldeles för ljus färg och öronveck.

Men, som sagt, nu är det trimning på Gerds schema.

Nytillskottet!

Här har ni SunQuicks Zazoo!

Hon kom hit i söndags och verkar vara ett riktigt charmtroll.

Marsvinsparty på en torsdag

Marsvinen får kalasmat idag. Kruskakli med rivet äpple och riven röd och grön paprika.

Gerd, Sune och Sissi

Zazoo och Enso

Carl-Johan. Hans kompis ville inte vara med på bild.

Yohannes och Atlas

Brorsan och Loretto

Satin (ett lite babbligt inlägg)

Nu har jag tänkt på det här med satiner och satinsjukan i flera dagar. Det finns satiner bakom ALLA mina self och cr goldens, men det är bara två som jag nu vet är bärare av satingenen, och det är Sunset och Kenny. De tas ur avel. Eftersom Kenny är bärare kan ju båda hans föräldrar Sune* och Yohannes vara det. Yohannes har aldrig lämnat satin (har lite satiner bakåt), och Sune vet jag inte. Jag har sett satinsjukan på nära håll, och det är ingen vacker syn! Det går inte att garantera att det inte kommer att födas satinmarsvin här, men alternativet är att byta ras och det vill jag inte. Så vad händer då med de eventuella satinerna som dyker upp? Just nu tycker jag att det känns bra att man kan ställa ut de man får registrera, som en mjuk övergång till att de förbjuds, för det är ju trots allt inte alla satiner som insjuknar tidigt, eller alls (?),och då vill man ju att de ska ha ett så bra liv som möjligt, och jag tror att det är kul för grisarna att åka på utställningar. Vi kommer inte att sälja några satiner, så de får stanna här. Målet är såklart att det inte ska födas en enda, men vad gör man om man får en kull med 6 st tillexempel (ganska otroligt iofs). Tar man bort dem direkt då eller skaffar man sig en liten satinstuga och avlivar efterhand de ev. visar symptom? Hemsk tanke!
Det kommer att ta lång tid att avla ut den här genen...

*pensionär

Kallhäll

Söta GP Ivrigs Henna (ägd av "Sellerholmarna")

Kul med utställning igen (förutom bilåkandet eftersom jag har skitont i benet). För första gången hade jag lyckats trimma ordentligt också! Äntligen! I pet gick Enso och Loretto i samma klass och båda blev 2:a och 1:a i både pet 1 och 2. Loretto fick 91p i båda och den som slog honom (med liten marginal) fick också 91 och blev Bis 1 och Bis 2. Enso fick Hp för fina tassar! Och jag som oroade mig för att inte fixat ordentligt. Det som var roligast var att min lilla Sin De Rella II, "Sissi" föll domaren i smaken, så trots att det bara blev en sjua på öronen eftersom hennes ömma moder tvättat bort en ganska stor bit på det ena så fick hon 89p och cert och strålande kritik. Nöjd matte! Trots att jag svor på att aldrig mer köra i mörker och halka med jätteonda benet så tänker jag nog ställa henne i Valbo i februari också, för det skulle vara himla kul att höra vad en annan domare säger. Jag kan ju åka tåg och buss.

Med hem fick vi SunQuicks Zazoo, en söt de goldenhona på 5 månader som kommer från Dannmark, men som bott hos Linnea ett tag.

Ping och trim.

Förlåt, jag pingade fel och pingade den här bloggen när det egentligen var min andra blogg jag uppdaterade.

Därför måste jag väl skriva något nu!

Det är lätt (för ett tränat öga) att gissa vilka marsvin som ska på utställning i helgen, för de går liksom runt och glänser i sina respektive burar. För första gången tror jag att jag kan hiva upp mina djur på dommarborden utan att skämmas för dålig trimning. "Hemligheten", som inte är någon hemlighet eftersom alla redan vet om det (jag har bara inte praktiserat det förut...), är att börja i tid och att låta trimmandet ta sin tid.

Harlequins!

Det är så himla häftigt att Gisela och Hugo på Chokladfabriken fått harlequinungar! Jag tror aldrig jag sett någon i verkligheten, så det ska bli himla kul att beskåda underverken (vilket jag tänkte göra innan vi rullar iväg till utställningen i Kallhäll på söndag). I jämförelse med alla roliga teckningar som finns känns det ju aningen tråkigt att harva på i goldenfåran, men för mig finns det inget finare än en vältypad self. Gärna Pe Golden :)

Nyårsbestyr

Imorgon ska lilla Rebus flytta hemmifrån, så nu är det dags för bad och kloklippning. Shampot på bilden här så jädrans bra tycker jag. Marsvinen blir inte bara superrena, utan också supermjuka av det. Dessutom får de behålla sin goda marsvinsdoft eftersom det är oparfymerat. Tyvärr så trodde återförsäljaren att tillverkaren lagt av. Synd i så fall!

Gerd närmast kameran och ungen Unik bakom. Mamma Sunset är påväg in till den andra burdelen. I högra hörnet sitter Sune och upp ur höet sticker ungen Ullevi. I vänstra hörnet skymtar ungen Unicorn.

Idag är det beräknat för Gerd att få sin kull, om hon nu blev dräktig när hon blev parad första gången. Visserligen har hon gått upp i vikt på sistone, men om hon är dräktig är det minst två veckor (16 dagar) kvar. Minst! Tredje gången gillt för Copyright att få till det, så hoppas, hoppas att det blir en liten copygerdunge tillslut! Men det går inte att känna något än.

En vecka kvar till årets första utställning! Jag känner mig redan nöjd med trimningen och jag längtar verkligen! Hoppas vädret blir okej att köra i bara.