Här är kullen jag förträngt. Någon gång i slutet av sommaren fick jag ett infall och stoppade in Yohannes till Clementin, men ångrade mig ganska snart och tog ut honom igen. Clem är en favorit som är gosig och väldigt fin, men hon är ingen ungdom längre, och jag ville inte riskera hennes liv med att ta en kull undan henne. Men... 5/11 föddes dessa två sötnosar. En hane och en hona, båda crested pe. Clementin är mycket nöjd och det är härligt att se henne ta hand om sina små. Hon är inte den mest hängivna mamma jag sett (Sune och Morris, say no more...), men är helt nöjd med situationen och hon pysslar lagom mycket med dem.
Lite läskigt har det varit att burkompisen Gerd, som är dräktig med mindre än tre veckor kvar, ska "smittas" och få sin kull alldeles för tidigt, men hon har hittills förblivit opåverkad. Skönt!
Den andra burkompisen, Sunset, är en blyg tjej som verkligen kommit ut ur sitt skal när ungarna kom. Redan första dagen busade hon och lilla hanen! Jag har aldrig varit med om en mer försgikommen unge!
lördag 7 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jättesöta!
Grattis till ungarna & till att det gick bra!
Skicka en kommentar