För första gången flyttar marsvin jag sålt hem igen. Det kanske låter negativt, men Sune och Eloise är mycket välkomna tillbaka. De har varit saknade! De har haft det bra och gjort bra ifrån sig där de bor nu, men var sak har sin tid... Hoppas det funkar med transport nu bara. De har en bit att åka.
Jag har sällan behövt ångra att jag sålt marsvin, eller saknat dem efter de flyttat, men det finns undantag. Jag ångrar skitmycket att jag sålde Cecilja, Carl Jans och Carl-Johans lakelandsyster. Hon var precis som bröderna otroligt mysig och himla fin. Köparen var supertrevlig och fick med sig tre marsvin hem. Ett år senare fick jag syn på ett av de sålda marsvinen på nätet och förstod efter samtal med den nya ägaren att alla hade sålts vidare. Åh vad jag önskar att jag inte låtit henne flytta, eller att jag skulle veta var hon finns idag.
Helt enkelt är det nog så att det är bra mycket jobbigare att släppa ifrån sig vuxna djur än ungar. Särskilt när det inte går som man tänkt sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Eldorado blir lite stött för att han inte omnämns som saknad..:)
Men Eldorado behöver jag inte sakna för jag vet ju att han har det så himla bra!
Skicka en kommentar